Med en valp tätt tryckt mot min sida

Första natten har gått bra. När jag gick och la mig valde hon att lägga sig under min säng och där sov hon i ett par timmar utan gnäll. Jag vaknade till vid ett-tiden av att hon bynglade runt i rummet (bland annat för att kissa på vardagsrumsgolvet upptäckte husse när hans senare kom hem från krogen och trampade i det) och då valde jag att ta upp henne i sängen.

Jag vet, inga hundar i sängen, men en natt är ingen sänghund och har man just flyttat från mamma och syskon och dessutom upplevt en himla massa andra omvälvande saker under dagen får man lite special treatment de första dagarna. Arrangemanget innebar hur som helst att Nemi sov igenom resten av natten och inte gick upp förrän jag gick upp vid sju-halv åtta.

Naturligtvis hann vi inte ut fort nog utan hon satte sig på hallmattan och kissade.

Det blir nog bra med det där så småningom.

En hel natts sömn genererar dock en hel del uppdämd energi, så den närmsta timmen efter uppstigningen har jag haft en valp som sprungit i cirklar, och vi lekte både "nu tar jag dina tassar" och draglek innan hon kastade sig över sitt grisöra igen och började gnaga. Nu ligger hon dock under mitt skrivbord och sover.

Hon är söt som socker och jag kan inte prata om henne utan att pipa.