Min bilder
Namn:
Plats: Sweden

Helena Cardell är en morgontrött, bitsk, omtänksam, romantisk, exhibitionistisk tonårsmorsa som lättast charmas med champagne, mörk choklad och rött godis. Hon rodnar klädsamt vid ärliga komplimanger, tre glas rödvin eller när hon upptäcker att de blå plasttossorna fortfarande sitter kvar på skorna när hon kommer ut från vårdcentralen. När Helena vill ha roligt bjuder hon vänner på middag, hänger på Söders Hjärta eller garvar åt Eddi Izzard, Green Wing eller Absolutely Fablulous. Helena är fjolligt förälskad i sin sambo Erik och jämthunden Grim (må han få mycket godis i sin hundhimmel), och hon får något fuktigt i blicken när hon ser Rammstein live. Numer har familjen även utökats med schäferbruden Nemi.

fredag, januari 06, 2006

Nya marker

Man börjar vänja sig så smått vid att ha hund och tycker att dagarna lunkar på i samma takt. Fast Nemi skulle nog inte hålla med. Bara under den senaste veckan har hon fått åka buss, tunnelbana och rulltrappa för första gången, och igår var det veterinärbesök. Dessutom har jag tagit henne på lite längre promenader än vanligt samt tagit med henne på ett besök hos en polare (med två barn och två katter) så mycket nya marker bli´re.

När det var svinkallt häromdagen (allt under 15 plusgrader definierer jag iofs som svinkallt men nu var det faktiskt 7 minusgrader) sydde jag ihop en liten fleeceväst åt Nemi. Som vuxen räknar jag med att hon kan hålla värmen men än så länge tycker jag det är lika bra att klä på henne något när det är kallt.



Jag tyckte att hon blev jättefiiiin...



...men det tyckte inte Nemi och sedan ägnade hon en halvtimme åt att försöka dra den av sig.

"Ligg" har numer smugits in i repetoaren och med en halv köttbulle framför nosen har hon nu börjat hajja i ungefär vilken riktining vi vill ha henne.



Jag ligger ju, vad tjatar ni om?!


Nemi är för övrigt väldigt svartsjuk och kommer och ska lägga sig i/emellan varje gång jag visar någon som helst ömhetsbetygelse mot husse. Det må vara lite charmigt men egentligen smått jobbigt...

Än så länge har hon inte riktigt kopplat kök -> mat eller husse/matte vid diskbänken -> matlagning -> godisbit till Nemi? eller för den delen att det vi stoppar i munnen kan vara något som intresserar henne. Således tigger hon inte. Än. Fast håller man något väldoftande mitt framför nosen på en stackars svältande hund får man väl faktiskt stå ut med lite, eller hur?